Luleå – Årets platsmarknadsförare

För några dagar sedan valdes de till Årets tillväxtkommun och nu har Luleå även tagit hem utmärkelsen Placebrander of the Year 2015. Det stod klart när Placebrander och Svenska institutet bjöd in 150 platsmarknadsförare från hela landet. Med satsningen Original Luleå Story har Luleå skapat uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt.

– Det här är ett kvitto på att vi är på helt rätt väg. I Luleå arbetar vi tillsammans och bygger varumärket inifrån, säger Anna Degerman på Luleå kommun.

vinnare_4417

Foto: Melker Dahlstrand

Juryn bestod av Julian Stubbs som är mannen bakom Stockholm – the Capital of Scandinavia, Olle Wästberg som är tidigare generaldirektör på Svenska institutet och professor Charlotta Mellander som är en del av Richard Floridas forskningsteam. Juryn har gemensamt bedömt tävlingsbidragen som inkommit från hela landet och det var en hård kamp mellan de fem finalisterna Borås, Eskilstuna, Örebro, Höga Kusten och Luleå. Bidragen har främst bedömts utefter idé, kreativitet, genomförande, förmåga att sticka ut samt effekter.

Motiveringen lyder:

”För ett konsekvent och professionellt sätt att stärka bilden av en plats såväl internt som externt. Med fingertoppskänsla och finess går utveckling och marknadsföring hand i hand. Internationella samarbeten, världskända etableringar och unika reseanledningar ramas in och sprids inifrån och ut på ett äkta sätt. Vinnaren är en förebild för platsmarknadsförare i hela Sverige.”

Priset Placebrander of the Year instiftades 2013 och premierar imponerande insatser inom platsmarknadsföring. 2013 vann Nyköping med sin mångåriga inflyttarkampanj och 2014 vann Umeå med Kulturåretsatsningen Caught By Umeå.

– Min förhoppning är att vi genom det här priset på lång sikt kan höja status och kvalitet bland Sveriges platsmarknadsförare, något som är till godo för allas vår tillväxt, säger Helena Nordström, VD på Placebrander som står bakom priset.

Workshop ledde till idé- och innovationsmässa

En gemensam idé- och innovationsmässa. Det planerar Tibro, Essunga och Skövde kommuner att arrangera under nästa år. Det blev ett av resultaten från en workshop med tema platsinnovation som SVID nyligen genomförde i Tibro i samarbete med EDCS – resurscentrum för jämställdhetsutveckling i Västra Götaland.

– Jag tycker att dagen var mycket inspirerande och den fick oss deltagare att tänka i nya banor beträffande platsens betydelse för utveckling av en bygd och kommun. Vi har redan vid flera tillfällen kunnat “referera” till diskussionerna och lärdomarna från Tibrodagen. Tanken är att vi tre deltagande kommuner framöver skall kunna samverka i en eller flera gemensamma aktiviteter, säger Kjell Karlsson, kommunchef i Essunga kommun.

Syftade till att hitta identitet och få igång samarbete

Syftet med dagen var att hjälpa kommunerna att dels hitta sina respektive identiteter och uniciteter, dels att få igång ett samarbete mellan kommunerna. Workshoppen utgick ifrån forskningsbegreppet platsinnovation, att utveckla attraktivitet utifrån platsens identitet inom byggda miljön innehållet i kommunen såsom evenemang, kommunal service och ett inkluderande näringsliv marknadsföringen av platsen Detta för att skapa utveckling och tillväxt som attraherar besökare, invånare och företagare.

DSC_9924

Hämta inspiration utifrån men gräv där du står

Dagen varvades mellan flera olika kreativa övningar och föreläsningar av Irené Stewart Claesson, designer med lång erfarenhet av olika utvecklingsprojekt och SVIDs Helena Karlberg som forskar om platsinnovation. Deltagarna fick ta del av goda exempel i både Swedish Lapland och från västkusten. Budskapet från de båda föreläsarna var att hämta inspiration utifrån men att gräva där man står, att ta tillvara det som särskiljer de olika kommunerna från varandra, men att samtidigt hitta det som förenar. Essunga kommun föreslog bland annat att de ska sätta grynkorven på kartan, Tibro kommun att skapa ett långbord med mat inför det stundande 70-årsjubileét och Skövde att lyfta källan både som plats och varumärke. “Skövde är källan till idéer, kunskap, inspiration och möten”.

Fick med sig inspiration och med framtidstro

Efter en lång dag med högt tempo var de 20 kommunrepresentanterna trötta men fyllda av inspiration och framtidstro. Superbra metoder, härlig energi och närvaro, bra få hjälp att hitta identitetskärnan och ett strukturerat sätt att tvinga oss själva, i den egna kommunen till reflektion var några av kommentarerna efter dagen.

Aktivitet inom People Powered Future

Workshoppen var en aktivitet inom People Powered Future, som har till syfte att mobilisera kunskapsområdet design så att insatser och existerande och nya nätverk och aktiviteter stärker varandra och gemensamt når större effekt och spridning, något som dagen i Tibro var ett lyckat exempel på.

 

Läs mer om People Powered Future

 

Luleå – Årets Tillväxtkommun 2015

Trots avståndet till storstadsregioner har Luleå visat att man kan växa och uppnå en positiv utveckling. En god skattekraftsutveckling och en exceptionellt stark sysselsättningsutveckling de senaste åren gör att Luleå får utmärkelsen Årets Tillväxtkommun 2015.

Lulea

– Det är extra kul att få ge priset till en kommun som med mod, hög ambition och en tydlig strategi för framtiden når så bra resultat i sitt förändringsarbete, säger Katrien Vanhaverbeke, chef för Arena för Tillväxt.

Sedan 1998 har Arena för Tillväxt och konsultföretaget Sweco utsett Årets Tillväxtkommun. Priset synliggör kommuner som aktivt skapar förutsättningar för tillväxt med fokus på politiskt ledarskap, samarbetsförmåga, kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande.

Priset, som synliggör kommuner som aktivt skapar förutsättningar för tillväxt med fokus på politiskt ledarskap, samarbetsförmåga, kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande, delades ut av finansminister Magdalena Andersson den 11 november på Sveriges Kommuner och Landstings kongress i Karlstad.

– Luleå har en fantastisk potential och kommunen jobbar dagligen för fortsatt tillväxt och med att skapa möjligheter för alla som bor och verkar här, säger Niklas Nordström (s), vice KSO i Luleå.

Juryns motivering ”Luleå kommun är uppstickaren i norr som framgångsrikt kombinerar kontinuitet och förnyelse. Förflyttningen från järn- och stålstad till kunskaps- och IT-stad med ett växande tekniskt universitet, skapar en bra grogrund för fortsatt tillväxt. I samverkan med regionen siktar Luleå på en stark internationell attraktionskraft, vilket redan har lett till flera internationella etableringar. Ett visionärt politiskt ledarskap, och en målmedveten bostadspolitik och samhällsplanering gör Luleå till en kommun som bygger för framtiden.”

Stort intresse för de svenska och norska fjällen

Åre

Tyskar och engelsmän intresserar sig alltmer för att åka på skidsemester i de svenska och norska fjällen. Det innebär ett rejält uppsving för Skistar som äger och driver de två största skidanläggningarna i Norge, Trysil och Hemsedal, samt Åre, Sälen och Vemdalen i Sverige.

Enligt nya siffror från Skistar har den tyska marknaden ökat med 4 procent jämfört med förra året och den engelska marknaden med hela 64 procent. Det är de två senaste vintrarna med långa säsonger och många åkbara dagar har resulterat i ett ökat intresse för orterna.

– Tyskar och engelsmän lockas av familjevänliga platser med en internationell profil, särskilt Åre, Trysil och Hemsedal. Det är detta, liksom en långsiktig fokusering på dessa marknader som är orsaken till det ökade intresset, säger Linda Morell, PR Manager på SkiStar AB.

Planerna för att bygga en ny internationell flygplats i Sälen/Trysil kommer att resultera i ökad tillgänglighet vilket gynnar turismen. Flygplatsen kommer innebära att Sälen och Norge får en snabb och enkel anslutning till och från Tyskland, England och flera andra länder.

– Flygplatsen kommer att göra området ännu mer attraktivt för internationella gäster, säger Linda Morell.

Ska bli en världsdestination

Planerna på att bygga en gemensam flygplats för regionen Sälen, Trysil, Idre och Engerdal har funnits i omkring tio år och sakta men säkert kommit närmare ett förverkligande. Det gäller en utbyggnad av det befintliga sportflygfältet vid Rörbäcksnäs, 9 kilometer från Hundfjället i Dalarnas län, nära norska gränsen. Den nya flygplatsen är i första hand tänkt för charterflyg med skidturister till Sälenfjällen och den norska skidanläggningen Trysilfjellet.

Nu ligger den närmaste reguljära flygplatsen från Sälenfjällen i Mora cirka 100 km bort. Den närmaste flygplatsen från Trysilfjellet är Gardermoen som ligger 180 km bort. Dagens flygplats byggdes 1972 och ägs av Sälenfjällens flygklubb. Den byggdes ut 2005 och banan är sedan dess 1199 meter lång och enligt planerna ska den förlängas till 2500 meter.

Bakom satsningen Sälen Trysil Airport står bland andra Skistar, fyra kommuner på båda sidor om gränsen och deras destinationsbolag. Investeringen beräknas ligga på knappt 1 miljard kronor, inklusive ett handelsområde där gränshandel mot Norge är en viktig pusselbit. För ett år sedan blev klart att regeringen skjuter till 250 miljoner kronor, under förutsättning att övriga investerare blir helt klara.

Visionen är att området ska bli en världsdestination och målet är att de första planen ska kunna landa i december 2017.

 

 

Destination: Rymden

rymd

Sverige ska bli det ledande rymdturismlandet I Europa. Men nu krävs en politisk och nationell prioritering, annars riskerar vi att missa en möjlig miljardindustri. Det säger Karin Nilsdotter, VD för Spaceport Sweden som länge har arbetat med att etablera rymdturism i Sverige.

Konkurrensen hårdnar i Europa, flera länder satsar på rymdturism och Storbritanniens regering vill bli ledande inom området. För att Sverige inte ska halka efter har man nu tagit fram en nationell innovationsagenda för den svenska rymdturismen. Målet är att Sverige ska ligga i framkant vad gäller upplevelser, utbildning, forskning och tjänster kopplade till rymden.

– Rymdens användbarhet är idag odiskutabel. Precis som en gång för flyget, kommer färder i rymden att bli en mer naturlig del av människans liv, både för nöje och nytta. Självklart skall ett högteknologiskt land som Sverige vara en spelare på den nya arena som bemannade rymdfärder utgör, säger den svenske astronauten Christer Fuglesang, direktör för KTH Space Center.

Rymdturism främjar innovation och tillväxt

Sverige anses ha fördelar som en väl utvecklad rymdindustri, flygplatser med ett fritt luftrum över glest befolkade ytor och en professionell besöksnäring. Några av de viktigaste långsiktiga målen för den svenska innovationsagendan för rymdturism är att skapa ett nationellt engagemang, policy och ekosystem för rymdturism, att bidra till och kartlägga samhällseffekter från rymdturism till andra branscher, att skapa hållbara och unika reseanledningar för svensk besöksnäring och att stärka Sverigebilden för att  bidra till ökad export, sysselsättning och tillväxt. Genom att satsa på rymdturism kan Sverige dra nytta av 60 år som ledande europeisk rymdnation, 100 år som industriell föregångare och sin position som miljöpionjär. Detta kan ge banbrytande innovationer, tillämpad spetsforskning och en ökad export.

– Självklart kommer rymdturism i form av rena rymdflygningar under lång tid att vara en exklusiv verksamhet men rymdflygningar är bara toppen av en pyramid som också innehåller upplevelser som är tillgängliga för en bredare allmänhet och bidrar till en stärkt utveckling inom både rymd- och turismindustrin, säger Karin Nilsdotter.

Följande har medverkat i att ta fram den nationella strategin: Space Travel Alliance, KTH, Spaceport Sweden, SSC, Kiruna Kommun, Space Kiruna, Swedavia Kiruna Airport, Luleå tekniska universitet, Design Labland, Swedish Lapland Visitors Board, Need to Know, Visita, Si, Munktell Science Park, SISP, VisitSweden, QinetiQ, Bruksflyg, Visit Linköping, Naturvårdsverket, IRF, ABI, KTH Space Center, Rymdforum och IVA.

Läs mer om rapporten ”Destination: Rymden – en nationell innovationsagenda.

 

Vinnare av Restaurang & Bar Design Awards

Vinnarna av 2015 års Restaurang & Bar Design Awards har nu utsetts. Priset, som delas ut för sjunde året i rad, uppmärksammar god design och arkitektur av mat- och dryckesutrymmen. The Jane, en restaurang i Antwerpen, Belgien designad av Piet Boon och Dandelyan, en bar i London, designad av Tom Dixons Design Research Studio är årets vinnare. Årets upplaga av tävlingen lockade över 860 bidrag från 70 olika länder.

28258

Eskilstuna tävlar om årets bästa utemiljö

fristadstorget-eskilstuna-21416037685

Fristadstorget i Eskilstuna är en av de nominerade till årets Sienapris som delas ut av Sveriges Arkitekter sedan 1987. Syftet med priset är att främja god utemiljö och i takt med att städer förtätas och gemensamma ytor spelar en större roll blir priset allt mer angeläget.

– Årets Sienapris visar på en rad exempel där platser i städer skapats och förädlats för att bli mer attraktiva och tillgängliga för människor både till vardag och fest, säger juryns talesperson Helena Bjarnegård, landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare.

De fyra nominerade för 2015 ligger i olika delar av Sverige och är exempel på hur landskapsarkitekter ritar nyskapande och gemensamma ytor som underlättar människors möten. På skilda sätt har de löst utmaningar som dagens stadsutvecklare står inför.

Fristadstorget i Eskilstuna har i många år varit den självklara platsen för möten och handel i staden och dess historia sträcker sig tillbaka till mitten av 1600-talet. Fristadstorgets ljusdesign är ett av projekten som visar Eskilstunas ambition att arbeta medvetet med ljus och belysning som en del av stadens arkitektur, där ljuset skapar rumslighet och identitet i en integration mellan funktion och estetik. Det nya Fristadstorget invigdes i oktober 2014 med 272 belysningsarmaturer med en speciell modell framtagen unikt för Eskilstuna, tillverkad i Ateljé Lyktan.

fristadstorget-eskilstuna-42014650544

Fristadstorget har nominerats till Sienapriset med motiveringen att det har formats utifrån en stor förståelse för livet i staden. De många människor som rör sig över torget och det faktum att många väljer att stanna, visar att idén om att skapa en mångfald av möjligheter för rörelse och vistelse fungerar.

Övriga nominerade till Sienapriset är Taklandskapet på Sveavägen 44 i Stockholm, Hörsalsparken i Norrköping och Rådhusparken i Umeå.

Sienapriset delas ut på Sveriges Arkitekters Arkitekturgala den 19 november tillsammans med en rad andra tunga arkitekturpriser.

Foton: Johan Jansson, Ateljé Lyktan.
Landskapsarkitekt: Anna Edvinsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Eskilstuna kommun. Ljusdesign: Kai Piippo, designchef ÅF Lighting.

 

 

Borås bland Sveriges bästa platsmarknadsförare

no_limit_street_art

Borås arbetar hårt för att stärka Borås som kulturstad. Fastighetsägare har upplåtit sina väggar och staden har gett fria tyglar kring den konstnärliga utsmyckningen. Genom den internationella kampanjen No Limit Street Art Borås har Borås tagit en position som en lekfull plats med spännande konst i offentliga miljöer. No Limit är det första riktigt storskaliga evenemanget inom Street Art i Sverige.

Nu är Borås en av fem platser som tävlar om att koras till Sveriges bästa platsmarknadsförare. Tillsammans med Eskilstuna, Höga kusten, Luleå och Örebro är Borås nominerade till Placebrander of the Year 2015. Priset instiftades 2013 och premierar insatser inom platsmarknadsföring, dvs insatser som i någon form syftar till att stärka en plats varumärke och generera fler invånare, besökare, evenemang, investeringar eller etableringar.

2013 vann Nyköping med sin mångåriga inflyttarkampanj och 2014 vann Umeå med sin satsning i samband med Kulturhuvudstadsåret. Vinnaren för 2015 offentliggörs senast den 30 november.

Priset delas ut av företaget Placebrander men bedöms helt och hållet av juryn som består av internationellt kända namn inom platsers attraktion. Charlotta Mellander är professor och är en del av Richard Floridas forskningsteam som studerar just regional attraktivitet och tillväxt. Olle Wästberg är tidigare generaldirektör för Svenska Institutet och generalkonsul i New York. Julian Stubbs jobbar internationellt med platsvarumärken och har skrivit böcker på området.

Läs mer om de nominerade här.

Här kan du höra mer om juryarbetet.

 

 

I Kalix får medborgarna påverka

Tanken att vi tillsammans kan dra lärdomar av varandra för att skapa ett bättre samhälle är något som många kommuner har tagit fasta på den senaste tiden.
Många har infört medborgardialoger på olika sätt för att alla som bor på en plats ska få komma till tals och tala om vad man tycker och tänker. Detta sätt att involvera medborgarna kallar jag design, en process där man sätter användaren dvs. invånaren i fokus.

I Kalix kommun har man infört en invånarportal där man kan lämna in Kalixförslag och synpunkter, ta del av beslut och granska statistik. Kalixförslagen publiceras på Kalix kommuns hemsida under maximalt tre månader. Under denna tid måste ett förslag få stöd av minst 30 namnunderskrifter innan det skickas till berörd nämnd. Berörd nämnd ska sedan ta ställning till förslaget inom fyra månader.

ja-signe-vikstrom-far-ja-till

I januari föreslog åtta-åriga Signe Vikström att det skulle byggas flera olika snörutschkanor i en av parkerna i centrum. Signe föreslog också att det skulle placeras ut grillringar så man kan mysa med familjen och grilla korv på våren. I februari godkändes förslaget av Fritids- och kulturnämnden och Signe blev därmed först ut i kommunen att få ja till ett Kalixförslag. Tänk att kunna påverka när man är åtta år. Jag är övertygad om att detta skapar engagemang hela livet ut och att det dessutom inspirerar andra att våga tycka till.

Kalixförslaget är enligt mig ett enkelt, engagerande och nyskapande sätt att kommunicera med sina medborgare och det bästa av allt är att man kan följa vad som sker med förslaget via webben. Ett riktigt tips till fler kommuner, helt enkelt.

Här kan du läsa mer om Kalix invånarportal.

SKL, Sveriges kommuner och landsting har ett nyhetsbrev där de lyfter Medborgardialogprojekt. Här kan du anmäla dig till detta brev.

Foto: Lotta Nilsson, NSD

 

 

Riksdagsseminarium: Design som strategisk utvecklingskraft i samhället

1450079_10153013606437620_7992312727364807633_n

Igår höll vi på SVID ett fullsatt seminarium på temat “Design som strategisk resurs i samhället” i riksdagen. 60 personer var på plats, varav cirka 10 var riksdagsmän.

– Jag tror att vi är något viktigt på spåren för en bra utveckling när vi pratar om utveckling från detta perspektiv. Det sa Leif Pettersson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Norrbotten efter seminariet, som fokuserade på hur designprocesser utvecklar och förändrar verksamheter och kundupplevelser både inom privat och offentlig sektor.

Seminariet  var en del av vår policysatsning “People Powered Future”, där ett stort antal aktörer från olika delar i samhället är delaktiga och drivande. Arbetet med “People Powered Future” baseras på de behov som kom fram i arbetet med Designagendan. Designagendan har identifierat ett antal behov där designprocessen kan bidra till utveckling och ska ses som ett stöd för hur design kan användas inom nya eller oväntade områden.

10538444_10153013606962620_8710925367116470767_n

Seminariet i riksdagen inleddes av Veronica Lindholm, socialdemokratisk riksdagsledamot från Västerbotten samt Eva-Karin Anderman på SVID som projektleder satsningen “People Powered Future”. Därefter presenterade Sofia Svanteson, grundare av Oceans Observations, ett antal exempel på hur designprocesser kan bidra till samhällsförändringar, bland annat hur man kan skapa bättre arbetsförhållanden för fabriksarbetare i Bangladesh.

11113709_10153013606932620_8538410936640354429_n

Tomas Edman berättade om arbetet som drivs inom Experio Lab som är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation i Landstinget i Värmland och jag berättade om hur design kan bidra till en levande landsbygd och om vikten att få med sig beslutsfattarna när man ska arbeta med designprocessen för att öka attraktiviteten på en plats. Stefan Holmlid, forskare på Linköpings Universitet, informerade om Designfakulteten där 20 universitet och högskolor samverkar kring designämnet och dagens avslutades med att lyfta fram tre samhällsutmaningar som deltagarna lyfte fram under seminariet; Hur vi ska lyckas med att 1) få fler designmedvetna beslutsfattare 2) skapa världens bästa tjänstesamhälle 3)  skapa en levande landsbygd.

 11401331_10153013623337620_9076946385153130373_n

Under året kommer det att genomföras en hel del aktiviteter inom ramen för processen “People Powered Future”. Bland aktiviteterna finns en utställning i anslutning till Forskartorget på bokmässan i Göteborg den 24-27 september, policy and design pop-up labs och open school-satsningar, runda bordssamtal, seminarier om design och innovation. Vi hoppas även att få komma tillbaka till riksdagen och att vi då får möjlighet att grotta ner i ett av de samhällsproblem som lyftes som de mest utmanande under seminariet.

Arkdes vara eller icke vara?

Före sommaren ska regeringen ge besked om arkitektur- och designcentret Arkdes blir en del av Moderna museet. Förödande för arkitekturen enligt kritikerna, men de närmast berörda är eniga: något måste göras. Det skriver Tidningarnas Telegrambyrå idag.

rectangle_big_retina

I Norge försöker Doga, Norsk Design- og arkitektursenter, knuffa ner bilen från piedestalen i stadsplaneringen till förmån för cykeln, och i kampanjen Barnetråkk (Lekplatsen) har man skapat ett verktyg för att ge barn ett praktiskt inflytande på kommunernas stadsutveckling. I Köpenhamn har Dac, Dansk arkitektur center, lyckats lyfta fram klimatarkitektur för en bred publik. Här i Sverige däremot har Arkdes, före detta Arkitekturmuseet, levt en i jämförelse isolerad tillvaro i sitt hörn av Skeppsholmen i Stockholm.

— Det här museet har varit i ett vakuum lite för länge, säger Arkdes tillfälliga chef, Kerstin Brunnberg, som är försiktigt positiv till regeringens förslag att låta museet gå ihop med Moderna museet.

Ekonomisk kris

Det är knappt ett år sedan hon hastigt klev in som chef för Arkdes, Arkitektur- och designcentrum. Dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth hade hastigt petat tidigare museichefen Lena Rahoult med hänvisning till museets ekonomiska kris. I våras kom regeringens förslag om att slå ihop Arkdes med Moderna museet, något man väntas ge besked om före sommaren. I remissvaren var flera instanser oroliga för att arkitekturen skulle föra en tynande tillvaro under en så stark konstinstitution som Moderna museet, men de närmast berörda parterna – Arkdes, Moderna och Svensk form – är i grunden positiva till förslaget, om än med synpunkter på förutsättningarna.

— Sedan Arkitekturmuseet flyttade in med Moderna har det aldrig varit en lyckad institution. Nu har man försökt i två decennier och vi tycker: låt oss ge en annan modell en chans. Det kan knappast bli sämre än vad det har varit, säger Daniel Birnbaum, chef på Moderna museet.

Flera internationella förebilder

Att ämnena arkitektur och design skulle ta stryk av ett sammangående avfärdar han. Alla pengar som museet får är tydligt reglerade och det har inte talats om sänkta anslag.

— Däremot är det mötesplatsuppdrag som finns sedan några år en annan utmaning. Det har hittills inte fungerat bra alls och vi måste fundera på hur det skulle kunna se ut. Det är något annat än ett klassiskt museum som samlar och ställer ut, säger Daniel Birnbaum.

Han nämner flera internationella förebilder. I Danmark har Louisiana en arkitekturintendent och varje år görs en större arkitektursatsning, även om där inte finns några samlingar som på Arkdes. I Norge ingår arkitektur och design i Nasjonalmuseets uppdrag.

— Idén att jobba med många discipliner har varit en av grunderna för Moderna museet sedan starten. Det handlar inte om att förvandla arkitektur eller design till konst. Det är olikheterna som är spännande, mötena som uppstår, säger han.

Bred syn på arkitektur

Bland arkitekter framhålls ofta just danska Dac och norska Doga som förebilder, just för att de lyckats driva arkitektur och design som samhällsfrågor.

— Museet eller myndigheten är inte starkare än vad den offentliga synen och politiken på samma område är. I Sverige sorterar arkitektur enbart under kulturdepartementet, medan i Norge och Danmark har arkitektur bärighet under flera tunga departement, säger Malin Zimm, forsknings- och utvecklingschef på arkitektbyrån White och tidigare sakkunnig på Arkdes.

Hon har skrivit om Arkdes i flera sammanhang och är också försiktigt positiv till en sammanslagning. Bland förebilderna för den nya verksamheten nämner hon Serpentine Gallery i London som varje år gör en arkitektursatsning i form av en nybyggd paviljong, som blir en arkitekturutställning i realtid och full skala.

— De når en både internationell och bred publik med ett enkelt grepp. En sådan paviljong, kanske som resultat av en tävling, vore väldigt spännande att se här också.

Här är det bäst att bo

Tidningen Fokus rankar varje år de bästa platserna att bo på i landet och i år toppar Stockholm den totala listan. Uppsala, Varberg och Kiruna är vinnarna i kategorierna stad, landsbygd och glesbygd.

Rankningen baseras på ett index med 43 variabler och sammanställs i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Motivet bakom Bäst att bo-temat är att lyfta fram exempel på kommuner som har lyckats och resonera om varför, men också att undersöka villkoren för boende och regional utveckling i stort.

Här följer topplaceringarna i de fyra kategorierna:

Bäst att bo – Storstadskommuner:

1. STOCKHOLM

2. LUND

3. MÖLNDAL

Bäst att bo – Stadskommuner:

1. UPPSALA

2. ÖREBRO

2. JÖNKÖPING

Bäst att bo – Landsbygd:

1. VARBERG

2. ÄNGELHOLM

3. NYKÖPING

Bäst att bo – Glesbygd:

1. KIRUNA

2. GÄLLIVARE

3. LYCKSELE

 

Platsinnovationer leder till levande samhällen

Jag har skrivit en krönika i Affärer i Norr idag. Läs den här. Har även klistrat in texten här nedan …P+19+TreeHotel+Lulea+Sweden+c+Graeme+Richardson (1)Det finns många exempel på innovationer inom besöksnäringen, men få regioner har så goda exempel som Norrbotten. Vi har Icehotel, Treehotel och Forest hotel. Aurora Safari Camp, Aurora Sky Station och Nutti Sami Siida. Dessutom Ice Music, Arctic Bath och Naturum Laponia. Listan kan göras lång och snart ännu längre, vilket är en förutsättning för att denna bransch ska kunna skapa ännu fler arbetstillfällen och attraktivitet i regionen. I förra veckan startade Luleå tekniska universitet i samarbete med SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign som jag representerar, det unika forskningsprojektet Platsinnovation i Swedish Lapland.

Projektet kommer att utforska hur platser kan vidareutvecklas genom ett innovativt samspel mellan fysisk gestaltning, innehåll och marknadsföring med syfte att skapa nya produkter och tjänster för besöksnäringen i Swedish Lapland, attraktiva samhällen i norr samt ett helt nytt forskningsområde om platsinnovation. För SVID är det viktigt att bidra till forskning och verktyg för detta. Platsinnovation handlar om att utveckla attraktiva platser till exempel städer, samhällen och byar med hjälp av design. Platser där människor vill vistas, verka och växa.
Det unika med projektet är att vi har samlat deltagare från samtliga kommuner i Swedish Lapland, det vill säga alla kommuner i Norrbotten samt Skellefteå och Sorsele i Västerbotten, alla destinationsbolag i området, turistentreprenörer, design- och arkitektbyråer, affärsutvecklare samt forskare från LTU inom innovation, entreprenörskap, design och upplevelseproduktion. Alla i projektet är lika värdefulla. Utvecklingen av platsinnovation som begrepp och verktyg ska ske i samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle.I dag finns en hel del forskning kring innovation, men den handlar ofta om teknisk produktutveckling i basnäringar, tillverkningsindustri eller IT. Vetenskaplig kunskap om innovationer i tjänstenäringar, som exempelvis besöksnäringen, finns det väldigt lite av. Man har visserligen uppmärksammat platsens betydelse för innovation och tillväxt, men det finns få studier om innovation i termer av socialt nytänkande kring till exempel turistdestinationer. För oss är det därmed en fantastisk möjlighet att Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond har beviljat oss medel för att undersöka hur platsinnovation kan stärka besöksnäringen och bidra till samhällsutvecklingen i Swedish Lapland. Det är viktigt att detta går hand i hand. I Norrbotten måste vi vända avflyttning till inflyttning och för att lyckas med det behöver vi hjälpas åt.Vi menar att nyckeln till framgång är att arbeta med platsens attraktivitet, att hitta platsens identitet och unicitet – det som särskiljer platsen från andra. Platsinnovation innebär att identiteten ska genomsyra såväl platsens gestaltning och innehåll som marknadsföringen av platsen. Först då kan man nå genom bruset. Här är lokalbefolkningen och det lokala näringslivet oerhört viktigt. Det är ju många gånger de som formar ett samhälle.

Att stärka en plats identitet och stolthet handlar om att ta vara på platsens tillgångar men också framtidsdrömmar och engagemang. Attraktivitet står för värdskap och välkomnande och att man erbjuder ett samhälle som är tillåtande och öppet för alla oavsett kön, ålder och etnicitet. För att genomgå en sådan process krävs kunskap men framförallt mod. Modiga ledare som vågar och orkar driva processen framåt. Som vågar se besöksnäringen som en tillgång för turister och affärsresenärer men även för invånarna och det övriga näringslivet eftersom besöksnäringen leder till ett levande samhälle.

Redan nu har det skett en revolution när det gäller hur man tänker kring att utveckla destinationer på en konceptuell och strategisk nivå. I norra Sverige har man till exempel lyckats vända den glesa geografiska strukturen och det kalla klimatet till något positivt som lockar besökare och även investerare från när och fjärran. Facebook och biltestindustrin är några exempel på det och här finns en enorm potential för fortsatt utveckling, inte minst inom turismnäringen. Genom forskningsprojektet Platsinnovation i Swedish Lapland vill vi bidra till att stärka den utvecklingen.

Turistattraktionerna fungerar som värdefulla tillgångar för alla vilket gynnar nya etableringar i vår region. Ett växande näringsliv säkrar och skapar arbetstillfällen, ökar skatteintäkter och utgör bra förutsättningar för en god samhällsservice, vilket även påverkar invånarnas situation både vad gäller trygghet och trivsel. Om invånarna i Swedish Lapland trivs och känner sig stolta över sin bygd kommer de att prata gott om platsen och fler vill komma och besöka oss, fler vill vara med och utveckla den här fantastiska regionen och i förlängningen leder det förhoppningsvis till att fler flyttar hit.

Kommunerna som toppar instagram

Vid marknadsföringen av en plats är förmedlingen av vackra bilder ett kraftfullt verktyg. Kanske ett av de mest kraftfulla. Därför gör platsmarknadsföretaget Placebrander en årlig kartläggning över hur många följare Sveriges 290 kommuner har på Instagram. Resultatet från den 27 maj ser ni nedan.

Topplista, antal Instagramföljare

1. Stockholm, @visitstockholm, 32400 följare

2. Jönköping, @jkpg, 6866 följare

3. Göteborg, @goteborgcom, 6717 följare

4. Oskarshamn, @attraktivaoskarshamn, 3378 följare

5. Gävle, @gavlestad, 2408 följare

6. Helsingborg, @helsingborg, 2182 följare

7. Växjö, @govaxjo, 2156 följare

8. Landskrona, @landskronastad, 2125 följare

9. Halmstad, @destinationhalmstad, 1768 följare

10. Ockelbo, @ockelboturismcenter, 1555 följare

Topplista, antal Instagramföljare i förhållande till antal invånare

1. Ockelbo, @ockelboturismcenter, 1555 följare, 5773 invånare

2. Oskarshamn, @attraktivaoskarshamn, 3378 följare, 26340 invånare

3. Åre, @visitare, 1166 följare, 10534 invånare

4. Bjuv, @bjuvskommun, 895 följare, 14882 invånare

5. Pajala, @pajalakommun, 377 följare, 6279 invånare

6. Sölvesborg, @mittsolvesborg, 1007 följare, 16941 invånare

7. Norsjö, @norsjokommun, 248 följare, 4179 invånare

8. Karlsborg, @guldplatskarlsborg, 366 följare, 6748 invånare

9. Jönköping, @jkpg, 6866 följare, 132349 invånare

10. Degerfors, @visitkarlskogadegerfors, 490 följare, 9501 invånare

Se hela listan här

Här kan du se hela listan över Sveriges alla kommuner: Kommunranking Instagram maj 2015

Kommentarer

  • Stockholm har ökat sin totala mängd följare från 4892 följare (2014) till hela 32400 (2015)
  • Listan liknar 2014 års rankning fram till och med 4:e plats. Därefter har Gävle, Växjö och Landskrona avancerat på topplistan
  • Helsingborg, min gamla hemstad, har lyckats ta sig från 21:a plats med 203 följare (2014) in på en 6:e plats med 2182 följare (2015)

Tidigare topplistor

Instagramrankning 2014

Instagramrankning 2013

Hälleforsborna får tycka till om centrum

1276265_1200_675

En levande centrummiljö i Hällefors för såväl besökare och invånare är viktig för kommunens utveckling. Hur framtidens centrummiljö ska utformas ska ske i dialog med invånarna. Det säger Annalena Jernberg, kommunstyrelsens ordförande (S) i Hällefors.

Den senaste tiden har det diskuterats en hel del om vad som ska hända med Hällefors centrum i framtiden och nu på lördag den 30 maj ska medborgarna få säga sitt. Representanter för den politiska majoriteten kommer att finnas på plats och tanken är att de ska träffa invånarna och diskutera utvecklingen av centrummiljön.

Kommunen vill att medborgarna ska tycka till om följande fyra frågor:

  • Hur kan vi säkerställa att handeln finns kvar och kan utvecklas?
  • Hur ska vi skapa en trivsam torgmiljö och ett attraktivt centrum?
  • Hur kan vi få fler parkeringsplatser i anslutning till centrum?
  • Hur knyter vi ihop och utvecklar området mellan nya resecentrum, Formens Hus, sporthallen och Lindholmstorpet?

Jag tycker att det är toppen att Hällefors vänder sig till medborgarna så att de får känna sig delaktiga i Hällefors utveckling. Det viktiga är sedan att man samlar ihop alla svaren och presenterar de för Hälleforsborna och att man sedan gör något åt det som invånarna har gett förslag på. Jag kommer att följa denna process och återkommer med svar och framtida visioner och planer.

Örebro blev Årets Stadskärna

Svenska Stadskärnors utmärkelse Årets Stadskärna 2015 tilldelas den lilla staden med personlig storstadspuls som har nära till allt – Örebro!

jasminen-naromrade-stadskarna5-vatten-1960x1140

Juryns motivering lyder enligt följande; Stadens utvecklingsarbete är en ständig pågående process, vilket särskilt präglar Årets Stadskärna 2015. Man har på ett föredömligt sätt gått från dialog till samproduktion och tagit vara på hela stadens utbud och engagemang. En röd tråd är kreativa lösningar och förhållningssättet till värdeorden trygghet, trivsel och tillgänglighet. Med självinsikt, beslutsamhet, uthållighet och stolthet har de gjort en överrtygande come-back och visat att gemensam kraftsamling är vägen framåt!

Inför finalen av Årets Stadskärna gjordes en film om Örebro som jag tycker är riktigt bra. Ett extra plus för att den är teckenspråkstolkad.

I år firar Örebro 750 år och detta kommer att firas med en mängd olika aktiviteter och evenemang under hela året. Målet är att stärka den lokala stoltheten bland örebroare samt att lyfta fram staden till övriga Sverige och internationella besökare. Läs mer på www.orebro750.se

 

Varifrån kommer dina kläder?

Vet du varifrån dina kläder kommer? Troligen inte. Det är det få som vet.

Rana%20Plaza,%20photo%20by%20ILRF

2013 miste 1 133 människor sitt liv och ytterligare 2 500 skadades när en åtta våningar hög kontors- och fabriksbyggnad rasade i Rana Plaza i Bangladesh. Samtliga jobbade för olika klädjättar och hade världens lägsta löner. De hade tvingats till Rana Plaza trots att det fanns kända sprickor i betongbyggnaden. Efter den hemska katastrofen skapades Fashion Revolution som verkar för att alla i klädtillverkningskedjan tar sitt ansvar, från första ledet i produktionen till slutkonsumenterna.

Videon nedan visar en klädautomat i Berlin. På skylten står det att tröjorna kostar 2 euro (cirka 20 kronor) och givetvis lockas många till att fynda. Men när de har lagt i pengarna händer något och ingen vill längre köpa …

Rekord för Sveriges största klädbytarevent

981631_158120501026441_1529167863_o

På lördag är det dags för Sveriges största klädbytarevent – Swap for change, på Luleå tekniska universitet. I år firar Swap for change 5-årsjubileum och aldrig förr har man fått in så många plagg –  en bra bit över 15 000!

– Helt galet men också fantastiskt, säger projektledare Lisa Braafnäs.

Swap for change fungerar så att du får ett kvitto med antalet inlämnade plagg och lika många plagg kan man sedan byta till sig. Man byter alltså plagg mot plagg oavsett hur stort det är eller om det är märkeskläder eller ej.

– Jag har ett genuint intresse för hållbarhet. Swap for change är mitt bidrag till att minska konsumtionen. Det finns mycket kläder som det inte är något fel på utan som man bara tröttnat på, säger Lisa Braafnäs.

Alla som arbetar med arrangemanget jobbar ideellt och olika sponsorer bidrar med lokaler, klädhängare och flyttlådor. Insamlade kläder som inte byts skänks till Röda korset och andra lokala aktörer. Alla plagg tas om hand. Om ingen vill ha dem mals de ner och blir nya material och det är det som känns så bra med swapen.

Jag ska dit, för femte året i rad. Dels för att byta kläder på ett roligt sätt, men också för att det är en stor happening. Själva Swap-dagen är mer än en klädbytardag. En DJ spelar musik, det finns fika till försäljning och under åren har det varit både modevisning och funnits en fixar-hörnan där man har fått hjälp att sy om eller ”pimpa” sina kläder. Nytt får i år är att man kan ta med både böcker och leksaker på själva bytardagen. Det finns helt enkelt något för alla.

Trevlig helg!